Det här är andra gången jag bott på Ingsered och måendet har väl pendlat ganska så kraftigt under perioden får man väl ändå säga, men de börjar nu dock stabiliseras något efter viss tids träning och till viss del till hjälp av ny medicinering. Jag har väl lite blandade känslor för de här stället egentligen men har alltid känt mig välkommen här. Kockarna är helt suveräna och personalen också får man väl ändå säga. Även om man har lite olika åsikter om saker och ting liksom så känns de ändå som alla i slutändan velat en väl typ. Corona har dock begränsat möjligheten att hitta på en del aktiviteter som tidigare varit möjliga men för de mesta känns de väldigt positivt. Jag har träffat en hel del fantastiska människor när jag bott här som också kämpat för samma sak som än själv och vissa av dom kommer man nog aldrig att glömma känns de som. Inte personalen heller för den delen. Men de är nog lite av skyddad värld man lever i här, den stora utmaningen kommer nog när man lämnar och flyttar härifrån. Det är nog de svåraste. Men jag känner mig ändå förberedd och känner att klarar man inte att ta detta steget nu, då kanske man aldrig klarar av de heller för den delen så de nu de gäller!. Jag har ju bara två och en halv månad kvar nu sedan får jag väl tillbaka körkortet i slutet på Februari också. De väl ett liv man drömt om ganska så länge nu känns de som!. Haha! Så hoppas de hela kommer att gå bra nu alltså!. Har aldrig varit drogfri så här länge som nu.
Du måste logga in för att kommentera.