För bara några dagar sedan skulle min storebror Christian fyllt 35 år men även om han nu är borta så känns de som hans närvaro fortfarande lever kvar. De precis som man fortfarande kan snacka med han ibland. Och de glädjer mig för Christian var också så väldigt positivt inställd som person också och jag kan fortfarande skratta åt alla hans roliga skämt, även om de ibland kunde vara ganska så råa skämt så kommer man ju ihåg en del fortfarande. Det är nästan de man minns mest av honom. Vilken glädje han spred alltså. Alltid saknad men aldrig glömd.
Du måste logga in för att kommentera.